Syftet med den här undersökningen är att undersöka några pedagogers uppfattning om vilka olikafaktorer som kan påverka barns benägenhet att samarbeta och på vilket sätt dessa faktorer påverkar. Sommetod för att samla in data till studien har fyra pedagoger intervjuats. De berättar om i vilka situationerde sett barn samarbeta. Undersökningen redogör för olika faktorer som påverkar barns förmåga attsamarbeta. Dessa är miljön, gruppidentitet, kommunikation, tillit, gemensamt mål samt de vuxnasförhållningssätt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samarbetar i skolslöjden och vilka funktioner detta samarbete fyller. Genom att observera hur elever i årskurs nio samarbetade under slöjdlektionerna samlades material till studien in, material som sedan analyserades och kategoriserades.Resultatet av analysen blev fyra kategorier, eller typer av samarbete;Kunskapsförmedlande samarbete, Diskuterande samarbete, Samarbete när den egna kroppen inte räcker till samt Bekräftande samarbete. Analyser gjordes även av hur tillgängliga lärarna var under de olika lektionerna och hur detta kan ha inverkat på elevernas samarbete, samt rummet och arbetsmiljöns förmodade inverkan..

Den här litteraturstudien fördjupar sig i hur forskningen beskriver samarbete inom gymnasieskolans teaterämne. Genom att undersöka hur aktuell forskning diskuterar samarbete inom teaterundervisningen vill studien erbjuda en utökad förståelse för olika aspekter av samarbete i skolans teaterämne. Studien visar att forskningen huvudsakligen ser samarbete i teaterämnet som viktigt och användbart, och olika aspekter av samarbete utkristalliserar sig. Styrdokumenten nämner frekvent samarbete, men en utvecklad definition saknas. En fördjupad förståelse för samarbetets olika aspekter skulle ge teaterlärare både verktyg i det praktiska arbete och underlätta betygsättning..

Vårterminen 2006.

Modersmålslärare och klasslärares syn på samarbete.

Lässtunden är något som författaren till denna uppsats, ser som en självklarhet i förskolan, men finns det en tanke bakom lässtunden och har lässtunden och pedagogernas syn på den förändrats genom åren? Är lässtunden något planerat eller spontant? Detta är något som vi vill undersöka då vi mött så många olika svar på denna fråga under vår utbildning. Vi valde att intervjua fem pedagoger om hur de ser på lässtunden idag och när de började sitt yrkesverksamma liv. Samt om de har ett syfte bakom lässtunden. Resultatet visar att de flestahar en tanke bakom lässtunden men att det oftast sker vid spontana tillfällen.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om det finns något samarbete mellan de svenska mikrobryggerierna, samt att titta vidare på hur detta samarbete kan tänkas se ut. Datainsamling har skett i form av fyra delvis strukturerad telefonintervjuer med bryggerier i olika storlekar. Bryggerierna som deltagit i arbetet är Oceanbryggeriet, Gamla Slottskällans Bryggeri, Kallebryggeriet och Oppigårds Bryggeri. För att besvara syftet har tre huvudområden undersökts: samarbetsområden, vilken typ av samarbete det handlar om och slutligen anledningen till samarbetet. Resultatet har varit ganska spritt, men tyder på att det samarbete som sker är av primär informell struktur, men att föreningen Sveriges Småbryggerier har, sedan sin start 2008, inkluderat en stor andel av bryggerierna och börjat skapa ett mer formellt samarbete mellan bryggerierna..

Vår uppsats syfte är att belysa konsekvenser av ett nyinfört samarbete mellan verksamhetsområden inom vård- och omsorgsorganisationer. Genom kvalitativa intervjuer med enhetschefer samt omvårdnadspersonal så har det empiriska materialet samlats in från två olika kommuner i Sverige. För att analysera har vi använt oss av administrativ teori samt teorier om ledarskap. Resultatet visade att enhetschefer tenderar att vara mer positiva inför samarbete som arbetsform än omvårdnadspersonal. Vi menar att även om båda yrkeskategorierna arbetar utifrån samma mål, att ge god omvårdnad för brukarna, så skiljer sig synen på samarbete som arbetsmetod.

Den här uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om hur lärare och skolbibliotekarier från fyra gymnasieskolor tolkar begreppet  ?samarbete? samt hur de erfar samarbete med den andra yrkesgruppen. Sex gymnasielärare och fem skolbibliotekarier berättar om sitt arbete, sin syn på samarbete och om sina erfarenheter av att samarbeta med den andra yrkesgruppen. Studiens resultat visar bland annat på att det finns stora skillnader i deras respektive yrkeskulturer vilket lätt leder till kulturkrockar. Exempelvis har lärarna och bibliotekarierna en gemensam idealbild av samarbete.

Introduktion: Vid en riskförlossning är det viktigt att det finns ett fungerande samarbete mellan vårdpersonalen på neonatal och förlossningen då omvårdnaden inkluderar både mor och barn och de bör ses som en helhet.Syfte: Syftet med studien är att beskriva barnsjuksköterskors upplevelse av samarbete mellan neonatal och förlossningen vid riskförlossning. Metod: En kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats användes i denna pilotstudie. Två barnsjuksköterskor intervjuades.Resultat: Studiens resultat redovisas under fyra huvudteman, Att det finns ett samarbete, Att befinna sig i olika organisationer, Att tränas i samarbete och Att förbereda föräldrarna genom samarbete. Barnsjuksköterskorna beskrev hinder och möjligheter som de upplever finns för samarbete mellan neonatal och förlossningen. Hinder som de upplevde var t.ex.

När företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder på att det finns en del olikheter i sättet, på vilket det vardagliga affärs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna är inte så stora i en internationell jämförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvärs över den svensk-danska gränsen. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om och i sådana fall hur danskar och svenskar skilljer sig åt vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer är ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om det finns något samarbete mellan de svenska mikrobryggerierna, samt att titta vidare på hur detta samarbete kan tänkas se ut. Datainsamling har skett i form av fyra delvis strukturerad telefonintervjuer med bryggerier i olika storlekar. Bryggerierna som deltagit i arbetet är Oceanbryggeriet, Gamla Slottskällans Bryggeri, Kallebryggeriet och Oppigårds Bryggeri. För att besvara syftet har tre huvudområden undersökts: samarbetsområden, vilken typ av samarbete det handlar om och slutligen anledningen till samarbetet. Resultatet har varit ganska spritt, men tyder på att det samarbete som sker är av primär informell struktur, men att föreningen Sveriges Småbryggerier har, sedan sin start 2008, inkluderat en stor andel av bryggerierna och börjat skapa ett mer formellt samarbete mellan bryggerierna..

?Trots att teorierna kring atomer och partiklar är grundläggande för naturvetenskapen visar flera studier att elever har stora svårigheter att ta till sig dessa, vilket leder till att de skapar sig missuppfattningar kring materiens partikelnatur. Tidigare studier visar bland annat att många elever ser materia som en kontinuerlig substans även på partikelnivå, att de har svårt för partiklars inneboende rörelse och att brister i förståelsen för materiens partikelnatur även är kopplad till en bristfällig förståelse för andra begrepp såsom densitet.Syftet med denna studie var att med hjälp av enkäter bestående av främst öppna frågor undersöka gymnasieelevers uppfattningar kring materia som uppbyggd av diskreta partiklar med tomrum mellan, partiklarnas konstanta inneboende rörelse, om elever spontant beskriver fysikaliska händelser på partikelnivå samt om de överför den makroskopiska substansens egenskaper och beteende till dess partiklar. Det undersöktes även om de har en uppfattning av densitet på partikelnivå.Resultaten visar att nästan samtliga elever har någon sorts partikelmodell av hur materia är uppbyggd men framträdande brister i den är att endast en minoritet av eleverna placerar tomrum mellan partiklarna samt visar förståelse för den konstanta och inneboende rörelsen hos partiklar. Om elever spontant använder sig av partiklar i sina beskrivningar beror på typ av uppgift och resultatet när det gäller överföring av egenskaper och beteende är även det ojämnt.

Denna studie syftar till att undersöka hur ett samarbete mellan inriktningarna Idrott och hälsa med friluftsprofil vid Luleå tekniska universitet och Friluftsgymnasiet i Luleå skulle kunna se ut. En kvalitativ metod användes där rektorer, inriktningsansvariga, studenter och elever intervjuades för att söka perspektiv på hur ett samarbete mellan inriktningarna kan utformas. Vidare analyserades intervjuerna och olika teman skapades som vi ansåg relevanta för undersökningen. Resultatet visar att de vi intervjuade har en likartad syn på samarbete och dess former. De menade att genom ett samarbete kan kunskap byggas.

Syftet med vår studie är att beskriva förskollärares inställningar till matematik och hur den påverkar det pedagogiska arbetet. De data vi använt oss av är historik, tidigare forskning, styrdokument och annan relevant litteratur. Vi utförde sex intervjuer med verksamma förskollärare, efter detta har den information som framkom bearbetats. Resultatet visade på att den inställning förskollärarna har till matematik påverkar det pedagogiska arbetet på olika sätt. De inställningar som visade sig var att matematik är något roligt, spännande och lekfullt, det visade sig även att matematik är något tråkigt och det finns en rädsla och en osäkerhet i arbetet med matematik.